mickeglad120
Ny medlem
- Kön
- Man
Han darrade, det var inte så vanligt. Men så var hans ärende också, minst sagt ovanligt.
Han hade i åratal fantiserat om underkastelse. Att helt vara helt utlämnad till en kvinnas makt, och så till sist hade han tagit mod till sig och svarat på en annons. Inte för att han var ute efter hårda tag, det var mer att vara maktlös som lockade.
Det skulle kosta ett par tusen, och han hade dåligt samvete, för det var sannerligen inget överflöd de pixen togs ur, men han hade inget val. Det finns en del som bara måste göras i ens liv, också om det kostar alltför mycket.
Tack och lov hade kvinnan han hittat via nätet inget schabbigt ställe, tvärtom var det rätt flott. Blommor i entrén, välstädat och fräscht.
Hon bodde högst upp, och hissen förde honom tyst till våning sju.
Han förvånades över att hon inte hade något firmanamn eller liknande på dörren, där stod Grönkvist. De flesta som möts via nätet vill ju vara anonyma, men tydligen inte fru eller fröken Grönkvist.
Han var tvungen att stå utanför dörren och bara hämta andan i någon minut, en ingivelse sade honom att gå in i den tysta hissen, trycka på B-knappen och glömma det hela, men det kunde han bara inte. Trots sitt spontanta motstånd var han väl medveten om vad han ville.
Dörrsignalen var diskret, och det tog en stund innan ljud hördes. Hon hade två lås, men till sist öppnades dörren.
Han hade väl inte haft några föreställningar, ändå blev han förvånad. Damen i hallen var så flott. Visserligen var han ingen specialist på märkeskläder, allraminst för kvinnor, men här lyste det välstånd och rikedom.
Hon log, och det första som slog honom var att hon var så säker, hennes min utstrålade auktoritet och han insåg att här skulle inte finnas mycket utrymme för honom att styra och ställa.
Välkommen, sade hon och gjorde en inbjudande gest, kliv på.
Hemmet matchade hennes klädsel. Lika lite som han var kännare av kläder visste han mycket om konst. Likafullt hade han kunant ta gift på att tavlorna och en staty tillhörde kategorin dyrare.
- Något att dricka? frågade hon vänligt när han hängt av sig sin rock, en drink?
Normalt skulle han aldrig komma på tanken att dricka så här på dagen, och han blev nästan förvånad när han svarade ja.
Hon visade in honom i vardagsrummet, hällde upp och satte sig i en fåtölj mitt emot.
Så du vill att andra ska bestämma? sade hon vänligt, hon lät inte alls ironisk, mer genuint nyfiken. Att en tant ska föra befälet? fortsatte hon och log lite. Men det fick honom inte att skämmas.
Konversationen gick dock inget vidare, han var för nervöst, och började plötsligt åter andas sådär andfått som bara nervositet kan framkalla.
Efter tio minuter slog hon händerna på knäet, markerade att nu var det färdigkonverserat, nu var det dags att gå till handling.
Följ mig, sade hon, med en lite hårdare ton, den här vägen.
Han fördes till en sängkammare. Gardinerna var redan fördragna, men smålampor gav ett behagligt ljus.
- Nu sätter jag mig här, och nu vill jag se din kropp, din snopp, sa hon och log lite åt den fåniga ordvitsen.
Han kände sig dum, för hon satte sig i fåtöljen och verkligen följde honom. Ungefär som han sett män iaktta när han själv varit på mer traditionell stripklubb.
Han knäppte upp skjortan, darrningen var inte precis mindre, men det gick. Han tvekade lite, men hennes uppfordrande blick fick honom på bättre tankar och han knäppte också upp byxorna, hängde dem lite fånigt prydligt på stolen, sockorna gick samma väg.
Han lyfte frågande på ögonbrynen när han tog i kalsongerna, mötte hennes blick som var bestämd och nickade.
Nu skämdes han mer, kanske därför att han också fått stånd. Sakta drog han ned kalsongerna, och smekte för en kort sekund sin kuk.
- Sluta genast, sa hon bestämt, det där är nu mitt område, du har inget där att göra. Kom hit, sa hon och tände en cigarett. Händerna på huvet, domderade hon.
Han lyfte dem, gick fram så att kuken var nära hennes ansikte. Hon rörde den inte, tittade snarare lite belåtet och nickade gillande.
Ok, sa hon.
Telefonsignalen bröt den magi han börjat känna, den var hög och irriterade.
Hon lyfte luren bredvid sig, gjorde en min som sa: rör dig inte i fläcken.
Uppenbarligen var det en bekant, en vän som var rätt informerad för något av det första hans härskarinna sa var: ja, han står här och ser lite fånig ut...ja, han är naken...jo, helt ok, sa hon och spände blicken i hans bultande organ.
Och så fortsatte hon och prata, säkert tio minuter. Han blev trött i armarna, och började bli orolig.
Hans härskarinna förstod, avbröt konversationen och sa åt honom att lägga sig vid hennes fötter.
Samtidigt drog hon av sig skorna. Kvar fanns ett par nylonstrumpor och hennes välmanikyrerade fötter med illrött nagellack.
Det där kan du lukta på, sa hon och höll lite diskret för luren, innan hon fnissande berättade för sin samtalspartner vad som skedde.
Han hade aldrig anat tidigare att det skulle kunna hetsa honom att lukta på en kvinnas fötter. Nu visste han bättre. Det var ingen frän doft, mer en antydan. Utan att tänka började han kyssa hennes fötter, och när han insåg vad han gjorde blev han rädd, tittade upp, men hon nickade uppmuntrande.
Så han kysste intensivt hennes fötter och började också röra sig uppåt med tungan, men då fick han genast en smäll på huvudet, en smäll som sade: hit men inte längre.
Till sist var kvinnan klar, lade på luren och kommenderade honom till sin säng. När han lagt sig på rygg band hon hans händer och fötter. Hårt. han kunde knappt röra sig.
- Du förstår, jag tror på att retas, sade hon med en min som förstärkte budskapet. Jag ska reta dig så att dina kulor nästan kommer att värka sönder, sade hon och satte sig på sängen. Han försökte röra en arm för att smeka henne, men han var chanslös. Den satt fast.
Hon skrattade lite: jasså, du tänkte något. Det kan du glömma, du kan inte så mycket som klia dig, än mindre röra något vitalt på din kropp, ett organ som verkar rätt hårt just nu, sa hon och tittade roat på hans skrev.
Jag tror att du vill se min kropp, eller hur? frågade hon.
Huvudet kunde han röra, så hans ja uppfattade hon lätt.
Kanske, kanske, sa hon, men först ska jag retas lite. Och så kröp hon upp på sängen. Hon var noggrann med att inte röra hans kropp, men hon lyckades ändå få sitt bröst helt nära hans ansikte, men ändå inte så nära att han skulle kunna slicka eller nå sidenblusen, än mindre det putande innehållet.
- Ha, du skulle må då va, sa hon och rörde retsamt sin kropp nära, nära, men ändå inte tillräckligt för att ge honom tillfredsställelsen av kontakt.
Sakta, sakta började hon knäppa upp blusen. Under fanns en spets-bh. Den var svart, och lite genomskinlig, tillräckligt för att göra honom om möjligt ännu kåtare. Nu började han ta i mer när han försökte röra sin arm, men till ingen nytta.
Hon bara skrattade: du skulle må då va? Röra mina tuttar? Åh, nej, det kan du drömma om, sade hon och smekte själv sina ganska små, fasta bröst.
Hon lät blusen, som doftade svagt av parfym, snudda vid hans näsa innan hon kastade den bredvid sängen.
Nu upprepades operationen, brösten helt nära ansiktet, men ändå inte tillräckligt nära.
Slicka då, sa hon med en ton som man brukar använda till hundar eller småbarn, ja, slicka då, jasså, du kan inte, det var väl synd, för visst är de fina?
Han bara nickade, hade knappt kraft att prata.
Då kanske du ska få se hela härligheten, sa hon, knäppte upp bh:n, och lät den också sakta falla över hans ansikte.
Hungrigt sörplade han i sig lukten av den innan hon lyfte plagget och dumpade också den vid sängen.
Nu blev han nästan tokig när hon började retas. Brösten var fasta, vackra - och så nära att han nästan kunde känna lukten. Men instinkten att få slicka förblev blott en instinkt.
Forts följer, skriv gärna en kommentar
micekglad120
Han hade i åratal fantiserat om underkastelse. Att helt vara helt utlämnad till en kvinnas makt, och så till sist hade han tagit mod till sig och svarat på en annons. Inte för att han var ute efter hårda tag, det var mer att vara maktlös som lockade.
Det skulle kosta ett par tusen, och han hade dåligt samvete, för det var sannerligen inget överflöd de pixen togs ur, men han hade inget val. Det finns en del som bara måste göras i ens liv, också om det kostar alltför mycket.
Tack och lov hade kvinnan han hittat via nätet inget schabbigt ställe, tvärtom var det rätt flott. Blommor i entrén, välstädat och fräscht.
Hon bodde högst upp, och hissen förde honom tyst till våning sju.
Han förvånades över att hon inte hade något firmanamn eller liknande på dörren, där stod Grönkvist. De flesta som möts via nätet vill ju vara anonyma, men tydligen inte fru eller fröken Grönkvist.
Han var tvungen att stå utanför dörren och bara hämta andan i någon minut, en ingivelse sade honom att gå in i den tysta hissen, trycka på B-knappen och glömma det hela, men det kunde han bara inte. Trots sitt spontanta motstånd var han väl medveten om vad han ville.
Dörrsignalen var diskret, och det tog en stund innan ljud hördes. Hon hade två lås, men till sist öppnades dörren.
Han hade väl inte haft några föreställningar, ändå blev han förvånad. Damen i hallen var så flott. Visserligen var han ingen specialist på märkeskläder, allraminst för kvinnor, men här lyste det välstånd och rikedom.
Hon log, och det första som slog honom var att hon var så säker, hennes min utstrålade auktoritet och han insåg att här skulle inte finnas mycket utrymme för honom att styra och ställa.
Välkommen, sade hon och gjorde en inbjudande gest, kliv på.
Hemmet matchade hennes klädsel. Lika lite som han var kännare av kläder visste han mycket om konst. Likafullt hade han kunant ta gift på att tavlorna och en staty tillhörde kategorin dyrare.
- Något att dricka? frågade hon vänligt när han hängt av sig sin rock, en drink?
Normalt skulle han aldrig komma på tanken att dricka så här på dagen, och han blev nästan förvånad när han svarade ja.
Hon visade in honom i vardagsrummet, hällde upp och satte sig i en fåtölj mitt emot.
Så du vill att andra ska bestämma? sade hon vänligt, hon lät inte alls ironisk, mer genuint nyfiken. Att en tant ska föra befälet? fortsatte hon och log lite. Men det fick honom inte att skämmas.
Konversationen gick dock inget vidare, han var för nervöst, och började plötsligt åter andas sådär andfått som bara nervositet kan framkalla.
Efter tio minuter slog hon händerna på knäet, markerade att nu var det färdigkonverserat, nu var det dags att gå till handling.
Följ mig, sade hon, med en lite hårdare ton, den här vägen.
Han fördes till en sängkammare. Gardinerna var redan fördragna, men smålampor gav ett behagligt ljus.
- Nu sätter jag mig här, och nu vill jag se din kropp, din snopp, sa hon och log lite åt den fåniga ordvitsen.
Han kände sig dum, för hon satte sig i fåtöljen och verkligen följde honom. Ungefär som han sett män iaktta när han själv varit på mer traditionell stripklubb.
Han knäppte upp skjortan, darrningen var inte precis mindre, men det gick. Han tvekade lite, men hennes uppfordrande blick fick honom på bättre tankar och han knäppte också upp byxorna, hängde dem lite fånigt prydligt på stolen, sockorna gick samma väg.
Han lyfte frågande på ögonbrynen när han tog i kalsongerna, mötte hennes blick som var bestämd och nickade.
Nu skämdes han mer, kanske därför att han också fått stånd. Sakta drog han ned kalsongerna, och smekte för en kort sekund sin kuk.
- Sluta genast, sa hon bestämt, det där är nu mitt område, du har inget där att göra. Kom hit, sa hon och tände en cigarett. Händerna på huvet, domderade hon.
Han lyfte dem, gick fram så att kuken var nära hennes ansikte. Hon rörde den inte, tittade snarare lite belåtet och nickade gillande.
Ok, sa hon.
Telefonsignalen bröt den magi han börjat känna, den var hög och irriterade.
Hon lyfte luren bredvid sig, gjorde en min som sa: rör dig inte i fläcken.
Uppenbarligen var det en bekant, en vän som var rätt informerad för något av det första hans härskarinna sa var: ja, han står här och ser lite fånig ut...ja, han är naken...jo, helt ok, sa hon och spände blicken i hans bultande organ.
Och så fortsatte hon och prata, säkert tio minuter. Han blev trött i armarna, och började bli orolig.
Hans härskarinna förstod, avbröt konversationen och sa åt honom att lägga sig vid hennes fötter.
Samtidigt drog hon av sig skorna. Kvar fanns ett par nylonstrumpor och hennes välmanikyrerade fötter med illrött nagellack.
Det där kan du lukta på, sa hon och höll lite diskret för luren, innan hon fnissande berättade för sin samtalspartner vad som skedde.
Han hade aldrig anat tidigare att det skulle kunna hetsa honom att lukta på en kvinnas fötter. Nu visste han bättre. Det var ingen frän doft, mer en antydan. Utan att tänka började han kyssa hennes fötter, och när han insåg vad han gjorde blev han rädd, tittade upp, men hon nickade uppmuntrande.
Så han kysste intensivt hennes fötter och började också röra sig uppåt med tungan, men då fick han genast en smäll på huvudet, en smäll som sade: hit men inte längre.
Till sist var kvinnan klar, lade på luren och kommenderade honom till sin säng. När han lagt sig på rygg band hon hans händer och fötter. Hårt. han kunde knappt röra sig.
- Du förstår, jag tror på att retas, sade hon med en min som förstärkte budskapet. Jag ska reta dig så att dina kulor nästan kommer att värka sönder, sade hon och satte sig på sängen. Han försökte röra en arm för att smeka henne, men han var chanslös. Den satt fast.
Hon skrattade lite: jasså, du tänkte något. Det kan du glömma, du kan inte så mycket som klia dig, än mindre röra något vitalt på din kropp, ett organ som verkar rätt hårt just nu, sa hon och tittade roat på hans skrev.
Jag tror att du vill se min kropp, eller hur? frågade hon.
Huvudet kunde han röra, så hans ja uppfattade hon lätt.
Kanske, kanske, sa hon, men först ska jag retas lite. Och så kröp hon upp på sängen. Hon var noggrann med att inte röra hans kropp, men hon lyckades ändå få sitt bröst helt nära hans ansikte, men ändå inte så nära att han skulle kunna slicka eller nå sidenblusen, än mindre det putande innehållet.
- Ha, du skulle må då va, sa hon och rörde retsamt sin kropp nära, nära, men ändå inte tillräckligt för att ge honom tillfredsställelsen av kontakt.
Sakta, sakta började hon knäppa upp blusen. Under fanns en spets-bh. Den var svart, och lite genomskinlig, tillräckligt för att göra honom om möjligt ännu kåtare. Nu började han ta i mer när han försökte röra sin arm, men till ingen nytta.
Hon bara skrattade: du skulle må då va? Röra mina tuttar? Åh, nej, det kan du drömma om, sade hon och smekte själv sina ganska små, fasta bröst.
Hon lät blusen, som doftade svagt av parfym, snudda vid hans näsa innan hon kastade den bredvid sängen.
Nu upprepades operationen, brösten helt nära ansiktet, men ändå inte tillräckligt nära.
Slicka då, sa hon med en ton som man brukar använda till hundar eller småbarn, ja, slicka då, jasså, du kan inte, det var väl synd, för visst är de fina?
Han bara nickade, hade knappt kraft att prata.
Då kanske du ska få se hela härligheten, sa hon, knäppte upp bh:n, och lät den också sakta falla över hans ansikte.
Hungrigt sörplade han i sig lukten av den innan hon lyfte plagget och dumpade också den vid sängen.
Nu blev han nästan tokig när hon började retas. Brösten var fasta, vackra - och så nära att han nästan kunde känna lukten. Men instinkten att få slicka förblev blott en instinkt.
Forts följer, skriv gärna en kommentar
micekglad120
