alex
Välbekant medlem
- Kön
- Man
DIVERSIONS (1976) + +
Fruktfetischister, finns dom? Nja, är man sugen på döingar kallas det ju för nekrofili. Vill man mumsa på bajs heter det koprofili. Får du fjong av småungar är benämningen pedofili och vill du sätta på suggan Piggy så är zoofili din grej. Det finns t o m något som kallas objektofili vilket innebär att man kåtar upp sig på saker. Såg nyligen ett TV-reportage där en kvinna delade säng med ett modellflygplan. Men att tända på frukter - och då företrädesvis äpplen - vad heter det? Fruktofili?
Fruktfetischism torde vara den lindrigaste sexuella avarten som förevisas i den här rejält perversa brittiska produktionen. Diversions handlar om en kvinnlig fånge - Imogene - som på väg till fängelset färdas på tåg i sällskap med två poliser. Under resans gång får vi oss till livs Imogenes drömmar där hon i första avsnittet stöter ihop med en kille i en lada och det är han som har fnatt på äpplen. Han håller ett äpple i handen reciterandes Shakespeare och har även dukat upp en filt med massor av äpplen och lite annan frukt. Han ska till att lägga sig och onanera tillsammans med sina ack så kära frukter då Imogene dyker upp och får honom på bättre tankar - för nog är det väl skönare med en saftig kvinnokropp?
I nästa episod börjar filmen - inte tåget! - spåra ur rejält. Imogene föreställer plötsligt en Röda korset-sjuksköterska som under 2:a världskriget tillfångatas av nazzar och blir brutalt våldtagen. I tredje avsnittet blir det etter värre då vår tvivelaktiga hjältinna knivhugger sin älskare under kärleksakten och skär av hans penis (!) och leker med den medan blodet flödar. Sedan plockar hon upp ytterligare en man och tänker ge honom samma behandling men då hon hugger honom i ryggen händer ingenting. Han visar sig vara en vampyr och biter på bästa Dracula-manér Imogene i halsen. Jag pustar ut och hoppas denna eländesfilm snart ska ta slut men nu kommer även en liten snutt då Imogene återigen är i en krigszon och våldtas av både manliga och kvinnliga officerare och tvingas bl a suga på en skarpladdad gevärspipa. Sedan lugnar filmen ner sig och det blir lite slapstick-sex som för tankarna till Ole Söltofts gladporno-rullar. Mot slutet kliver Imogene och snutarna av på en tågperrong och hon slipper sitt handfängsel och går fri och stöter ihop med äpplemannen från inledningen och jag hajar ingenting . . .
Få västländer har haft så strikta censurlagar beträffande pornografi som Storbritannien. Faktum är att hårdporr var förbjudet när Diversions spelades in så i smyg lät regissören Derek Ford (1932-1995) lägga in grova scener för exportmarknaden. Ford - en legend i den brittiska snuskindustrin - började tillsammans med sin bror Donald som manusförfattare, bl a på TV-succén Helgonet. Men Derek insåg snart att det var den sexigare delen av filmbranschen som passade honom bäst så han började distribuera utländska filmer, bl a Barbro Bomans Svenska flickor i Paris (1962) där han la till mer vågade scener och döpte om filmen till Paris playgirls. Framgången kom då Ford slog sig ihop med producenten Stanley A Long och The wife swappers (1970) blev en jättehit och slog även i staterna (då förstås med inklippta hårdporr-scener). Ford kom även att samarbeta med vår blågule skräpfilms-favorit Mats Helge Olsson på rysaren Blood tracks/Heavy metal (1985) men ibörjan på 90-talet lessnade Ford på filmbranschen och drog sig tillbaka för att skriva böcker. Det gick inget vidare och han lär ha dött utfattig. Som lite kuriosa kan nämnas att en av Quentin Tarantinos absoluta favvo-rullar är en Derek Ford-snuskis - Sexplosionen från Venus/The sexplorer (1975).
Diversions är rent hantverksmässigt ett styvt jobb och värd högre betyg men jag har som regel att underkänna porrisar som så lustfyllt frossar i övergreppsscener. Diversions är riktigt obehaglig emellanåt så det blir bara en tvåa. Men Heather Deeley (1956- ) är en störtläcker brittisk dam som är perfekt i huvudrollen som den mystiska Imogene.
Allt som allt sju sexscener och aldrig biovisad i Sverige (skulle näppeligen haft en chans mot censuren).
Alternativ titel:SEX EXPRESS.
Fruktfetischister, finns dom? Nja, är man sugen på döingar kallas det ju för nekrofili. Vill man mumsa på bajs heter det koprofili. Får du fjong av småungar är benämningen pedofili och vill du sätta på suggan Piggy så är zoofili din grej. Det finns t o m något som kallas objektofili vilket innebär att man kåtar upp sig på saker. Såg nyligen ett TV-reportage där en kvinna delade säng med ett modellflygplan. Men att tända på frukter - och då företrädesvis äpplen - vad heter det? Fruktofili?
Fruktfetischism torde vara den lindrigaste sexuella avarten som förevisas i den här rejält perversa brittiska produktionen. Diversions handlar om en kvinnlig fånge - Imogene - som på väg till fängelset färdas på tåg i sällskap med två poliser. Under resans gång får vi oss till livs Imogenes drömmar där hon i första avsnittet stöter ihop med en kille i en lada och det är han som har fnatt på äpplen. Han håller ett äpple i handen reciterandes Shakespeare och har även dukat upp en filt med massor av äpplen och lite annan frukt. Han ska till att lägga sig och onanera tillsammans med sina ack så kära frukter då Imogene dyker upp och får honom på bättre tankar - för nog är det väl skönare med en saftig kvinnokropp?
I nästa episod börjar filmen - inte tåget! - spåra ur rejält. Imogene föreställer plötsligt en Röda korset-sjuksköterska som under 2:a världskriget tillfångatas av nazzar och blir brutalt våldtagen. I tredje avsnittet blir det etter värre då vår tvivelaktiga hjältinna knivhugger sin älskare under kärleksakten och skär av hans penis (!) och leker med den medan blodet flödar. Sedan plockar hon upp ytterligare en man och tänker ge honom samma behandling men då hon hugger honom i ryggen händer ingenting. Han visar sig vara en vampyr och biter på bästa Dracula-manér Imogene i halsen. Jag pustar ut och hoppas denna eländesfilm snart ska ta slut men nu kommer även en liten snutt då Imogene återigen är i en krigszon och våldtas av både manliga och kvinnliga officerare och tvingas bl a suga på en skarpladdad gevärspipa. Sedan lugnar filmen ner sig och det blir lite slapstick-sex som för tankarna till Ole Söltofts gladporno-rullar. Mot slutet kliver Imogene och snutarna av på en tågperrong och hon slipper sitt handfängsel och går fri och stöter ihop med äpplemannen från inledningen och jag hajar ingenting . . .
Få västländer har haft så strikta censurlagar beträffande pornografi som Storbritannien. Faktum är att hårdporr var förbjudet när Diversions spelades in så i smyg lät regissören Derek Ford (1932-1995) lägga in grova scener för exportmarknaden. Ford - en legend i den brittiska snuskindustrin - började tillsammans med sin bror Donald som manusförfattare, bl a på TV-succén Helgonet. Men Derek insåg snart att det var den sexigare delen av filmbranschen som passade honom bäst så han började distribuera utländska filmer, bl a Barbro Bomans Svenska flickor i Paris (1962) där han la till mer vågade scener och döpte om filmen till Paris playgirls. Framgången kom då Ford slog sig ihop med producenten Stanley A Long och The wife swappers (1970) blev en jättehit och slog även i staterna (då förstås med inklippta hårdporr-scener). Ford kom även att samarbeta med vår blågule skräpfilms-favorit Mats Helge Olsson på rysaren Blood tracks/Heavy metal (1985) men ibörjan på 90-talet lessnade Ford på filmbranschen och drog sig tillbaka för att skriva böcker. Det gick inget vidare och han lär ha dött utfattig. Som lite kuriosa kan nämnas att en av Quentin Tarantinos absoluta favvo-rullar är en Derek Ford-snuskis - Sexplosionen från Venus/The sexplorer (1975).
Diversions är rent hantverksmässigt ett styvt jobb och värd högre betyg men jag har som regel att underkänna porrisar som så lustfyllt frossar i övergreppsscener. Diversions är riktigt obehaglig emellanåt så det blir bara en tvåa. Men Heather Deeley (1956- ) är en störtläcker brittisk dam som är perfekt i huvudrollen som den mystiska Imogene.
Allt som allt sju sexscener och aldrig biovisad i Sverige (skulle näppeligen haft en chans mot censuren).
Alternativ titel:SEX EXPRESS.
Last edited:
