Snälla, hjälp mig....

Kär

Ny medlem
Kön
Man
Hej.
Jag har ett problem. Det är nämligen så att jag är alldeles enormt kär i en tjej och har varit det i ungefär ett halvår. Vi pratar väldigt ofta över MSN och kommer bra överens. Nyligen var jag ute och åkte när hon ringde mig och tyckte att jag skulle komma dit och träffa henne så jag åkte dit. Vi träffades, men dessvärre var hennes kompis med hela tiden vilket kändes lite jobbigt. I alla fall så pratade vi en del och hade väl ganska trevligt i några timmar innan vi alla var trötta och bestämde oss för att säga adjö. Saken är den att jag kände att jag måste ha varit riktigt tråkig och att jag många gånger pratade för att det inte skulle bli sådana pinsamma tystnader. Efter att jag lämnat dem bara satte jag mig på en parkbänk och hatade mig själv för att jag var så värdelös. Jag kunde inte sova bra på flera nätter efter den kvällen och jag mådde riktigt dåligt. Anledningen till att jag inte klarade av att lägga in en "stöt", som jag nästan kände att hon väntade på, var dels att hennes kompis var där vilket skulle kännas konstigt, men också för att jag inte vågade. Jag är så kär i henne att varje gång jag ser henne liksom knyter det sig i magen på mig och jag kan inte tänka som en vettig person. Som sagt så pratar vi mycket via MSN, men när vi träffas i skolan brukar det inte bli mycket mer än att vi hälsar på varandra. Det jag nu undrar är om ni tycker att jag borde berätta allt detta för henne eller om ni har något annat tips... jag skulle verkligen uppskatta svar från er alla. Helst utan sarkasm och påpekanden om hur patetiskt detta kanske är.

Ps. Jag är en kille..
 

donjojo

Medlem
Kön
Man
Patetiskt? Inte det minsta! Detta är någonting som händer de flesta en eller flera gånger i livet. Jag gick i fyra-fem år på mellan-/högstadiet och var kär i en tjej, men vågade aldrig säga nåt. Gissa om jag ångrar...:(

Det du kallar "pinsamma tystnader" är precis den luckan du behöver. Det är själva målet. Om det blir tyst ska du bara fästa blicken på henne. Om hon tittar tillbaka på dig utan att bryta tystnaden med någon lam kommentar är det ett gott tecken på att känslan är ömsesidig. Därifrån är steget kort till puss och hångel...

Jag var i en liknande situation innan jag blev ihop med min flickvän. Vi hade mycket kontakt via mail och chattade mycket. Sen träffades vi och hon pratade som en fors för att undvika "pinsamma tystnader". Jag väntade enbart på ett tillfälle att ge henne en kyss, vilket kom efter ett antal timmar med tomt prat. Efter det var det lika många timmar med hångel... :p

Hang in there!!
 
Toppen