stefan71
Aktiv medlem
- Kön
- Man
Här är den fjärde och sista delen av novellen om trafikplaneraren i Falestds kommun [}
]
En knottrig slang som hör till en pump. Inte helt olik en sån man använder till att pumpa upp gummimadrasser med. Det brakar till i min mage och jag börjar gråta. De är så förnedrande. Dom startar maskinen. Pumpen drar i mina bröstvårtor å försöker pressa ut mjölk som inte finns. Jag bölar och skriker. Svetten rinner från mina skinkor och slangen har försvunnit djupt in i min röv! Ricinoljan gör åverkan i min mage. Det bubblar och det är signalen för dom perversa karlarna. Jag kan inget annat än att skrika när dom trycker sliter isär mina skinkor och med rått våld tvingar in gummislangen i mitt arschle. Den närmaste börjar trycka oavbrutet på den lilla plastbollen och avföringen sugs genom det genomskinliga gummihöljet.
- Jag skiter ner mej! Skriker jag panikslaget. Jag skiter ner mej!!!!!!
Mina skrik får bara männen att runka sina kukar allt snabbare. Bröstpumpen mjölkar mina pattar och vårtorna dras fram å tillbaka inne i plasthöljet. Slangen suger och går i en båge från anuset till munnen. Skräckslaget ser jag den bruna vätskan komma i röret framför mej och närmare och närmare min mun. Skiten pumpas ut från mitt rövhål och in i min mun, jag sväljer allt för att inte kvävas. Smaken är besk och jag äcklas nåt fruktansvärt, men lyckas hålla mej från att spy. Smaken av min egen skit fyller hela min munhåla, det är så fruktansvärt förnedrande, och pumpen sprutar in så mycket att mina kinder blåses upp som ballonger. Det är löst och glider ner mycket lätt. Fast jag är samtidigt så chockad att jag inte riktigt kan fatta att det här verkligen händer med mej. Jag sväljer och sväljer och sväljer. Det bruna rinner ut från munkorgen och nedför mina kinder och det luktar så anskrämligt att karlarna roat håller för näsan med den handen dom inte runkar med. Min ändtarm är tömd å allt har jag svalt. De är så fruktansvärt förnedrande. Männen runkar så fort dom bara kan. Dom sliter i sina kukar och alla sprutar på min hjälplösa, fläskiga kropp. Jag har sperma överallt. De rinner från mitt hår över alla mina bil ringar. De rinner från min rygg, min feta röv och mina stora hängande pattar.
- Nu har du fått ditt straff din jävla idiot, skriker ledarn medan han håller fast mitt ansikte.
Nu drar alla av sig sina masker och till min skräck ser jag att de är mina kollegor i stadshuset. Jag är paralyserad.
- Fattar du nu hur mycket vi hatar dig? Försvinn härifrån din jävla käring, säger ledaren och ger mig ett knytnävsslag mitt i fejan. Sedan kräks han över mitt ansikte. Jag försöker fly, naken, förnedrad och våldtagen. De andra männen springer efter mig, sparkar ned mig och blodet blandas med bajset och sperman. Jag lyckas få upp dörren och ser fontänen framför stadshuset i Falestad. Jag förstår att jag måste fly för mitt liv.
Jag återvände aldrig till Falestads stadshus efter det här. Nu lever jag mitt liv på ett ställe där dom sa, jag behövde vila ett tag och sen skulle allting bli bra. Men jag sover med öppna ögon och jag vilar med öppen mun. Om jag har varit här en månad eller massor av år det kommer jag knappast ihåg.....[^]
]En knottrig slang som hör till en pump. Inte helt olik en sån man använder till att pumpa upp gummimadrasser med. Det brakar till i min mage och jag börjar gråta. De är så förnedrande. Dom startar maskinen. Pumpen drar i mina bröstvårtor å försöker pressa ut mjölk som inte finns. Jag bölar och skriker. Svetten rinner från mina skinkor och slangen har försvunnit djupt in i min röv! Ricinoljan gör åverkan i min mage. Det bubblar och det är signalen för dom perversa karlarna. Jag kan inget annat än att skrika när dom trycker sliter isär mina skinkor och med rått våld tvingar in gummislangen i mitt arschle. Den närmaste börjar trycka oavbrutet på den lilla plastbollen och avföringen sugs genom det genomskinliga gummihöljet.
- Jag skiter ner mej! Skriker jag panikslaget. Jag skiter ner mej!!!!!!
Mina skrik får bara männen att runka sina kukar allt snabbare. Bröstpumpen mjölkar mina pattar och vårtorna dras fram å tillbaka inne i plasthöljet. Slangen suger och går i en båge från anuset till munnen. Skräckslaget ser jag den bruna vätskan komma i röret framför mej och närmare och närmare min mun. Skiten pumpas ut från mitt rövhål och in i min mun, jag sväljer allt för att inte kvävas. Smaken är besk och jag äcklas nåt fruktansvärt, men lyckas hålla mej från att spy. Smaken av min egen skit fyller hela min munhåla, det är så fruktansvärt förnedrande, och pumpen sprutar in så mycket att mina kinder blåses upp som ballonger. Det är löst och glider ner mycket lätt. Fast jag är samtidigt så chockad att jag inte riktigt kan fatta att det här verkligen händer med mej. Jag sväljer och sväljer och sväljer. Det bruna rinner ut från munkorgen och nedför mina kinder och det luktar så anskrämligt att karlarna roat håller för näsan med den handen dom inte runkar med. Min ändtarm är tömd å allt har jag svalt. De är så fruktansvärt förnedrande. Männen runkar så fort dom bara kan. Dom sliter i sina kukar och alla sprutar på min hjälplösa, fläskiga kropp. Jag har sperma överallt. De rinner från mitt hår över alla mina bil ringar. De rinner från min rygg, min feta röv och mina stora hängande pattar.
- Nu har du fått ditt straff din jävla idiot, skriker ledarn medan han håller fast mitt ansikte.
Nu drar alla av sig sina masker och till min skräck ser jag att de är mina kollegor i stadshuset. Jag är paralyserad.
- Fattar du nu hur mycket vi hatar dig? Försvinn härifrån din jävla käring, säger ledaren och ger mig ett knytnävsslag mitt i fejan. Sedan kräks han över mitt ansikte. Jag försöker fly, naken, förnedrad och våldtagen. De andra männen springer efter mig, sparkar ned mig och blodet blandas med bajset och sperman. Jag lyckas få upp dörren och ser fontänen framför stadshuset i Falestad. Jag förstår att jag måste fly för mitt liv.
Jag återvände aldrig till Falestads stadshus efter det här. Nu lever jag mitt liv på ett ställe där dom sa, jag behövde vila ett tag och sen skulle allting bli bra. Men jag sover med öppna ögon och jag vilar med öppen mun. Om jag har varit här en månad eller massor av år det kommer jag knappast ihåg.....[^]
