alex
Välbekant medlem
- Kön
- Man
Var var vi? Tja, vår räddande ängel kom alltså i grevens tid och gjorde slut på de vällustiga bestarna. Alla hade de sitt pris på huvudet och Clintan gick runt på gårdsplanen och räknade ihop deras sammanlagda värde. Den stackars skändade flickan hade han placerat i en badtunna där hon kunde skölja sig ren - åtminstone kroppsligt - från den förnedrande behandlingen banditerna utsatt henne för. Kvinnor var egentligen ett avslutat kapitel för Clintan - numer brydde han sig bara om dollars - men kunde ändå inte låta bli att snegla åt den exotiska skönheten i badet. Mörklockigt hår, bruna, själfulla ögon, plutmun, rejäla meloner, saftiga skinkor . . . puuhh!! . . . Clintan fick stoppa en cigarill i mungipan för att bättre kunna koncentrera sig på sitt jobb. Att få iväg banditliken till Corona City innan de började ruttna i den stekheta värmen.
Plötsligt fångade något Clintans uppmärksamhet. Ett snyftande ljud hördes bland buskarna. Clintans ögon smalnade till streck och han osäkrade sexskjutaren. Fram hoppade den unge killen Pedro med armarna uppsträckta. - Skjut inte, senor! vädjade han. Clintan tyckte nästan synd om den tanige pojken men i detta yrke fanns ingen plats för känslor. - Sorry, kid! väste han och höjde sitt vapen då Adelita hördes vråla från badtunnan: - SNÄLLA, LÅT BLI! HAN ÄR INTE SOM DOM ANDRA! Pedro föll ner på knä med knäppta händer och började svamla en massa spanska tacksamhetsfraser. - Din lyckodag, grabben! smålog Clintan och stoppade tillbaka puffran igen. Han beordrade Pedro att hjälpa till med att baxa upp de döda kropparna på vagnsflaket. Under tiden förklarade Pedro på knackig engelska att han visst rymt tillsammans med dessa odjur men att de suttit inne på olika grunder. Pedro var en politisk fånge och dömd till döden för revolutionär verksamhet. De andra var lägsta klassens stråtrövare. - OK, jag tror dig, grabben! sa Clintan och gav Pedro en puff på axeln. Clintan förklarade vidare att hans jobb var att leverera den gamla Gatling-kulsprutan till revolutionsledaren Tepepa. Pedro sken upp men Clintan förklarade snabbt: - Inte av ideologiska skäl, pysen, enbart ekonomiska!
Efter en mindre måltid - ingen kände sig speciellt hungrig efter vad som inträffat - kom man överens om att färdas till Corona City tillsammans. Adelita förklarade att hon träffat haciendans ägare, Fernando, för ett halvår sedan då hon jobbade på en cantina. Tycke uppstod och han tog henne till sin hustru. Fernando hade en bror som troligen skulle ta över gården för själv ville hon inte längre bo kvar. Man tog sig tid att begrava Fernando och sedan begav sig vår brokiga trio på väg till staden.
SLURP! SMASK!! SNASK!!! lät det inne på sheriffkontoret. Den unge deputyn Billy satt och tronade på sheriff Marshalls plats. Byxorna hans var neddragna till anklarna och på knä satt traktens bordellmamma och behandlade honom med säker hand & mun. Man kan säga att hon sög sig ur en prekär situation. Billy hade nämligen koll på att hon vid sidan av bordellverksamheten även bedrev illegal spritförsäljning. Samt att flera kunder klagat på att efter en natt på Corona Cathouse var alltid pungen tömd - och nu snackar vi penningbörsen i första hand! Billy njöt i fulla drag där han lutade sig tillbaka med händerna knäppta bakom nacken. Ma Winters kunde verkligen suga, kanske inte så konstigt efter drygt tjugo år i yrket. Hon kunde lätt vara sjuttonårige Billys morsa. Tungan gled vant över det glansiga ollonet och hon fortsatte suga, suuugaaa, och suuuuuugaaaaaa tills den unge deputyn snart var sprickfärdig. Billy skulle just till att spruta då sheriffkontorets dörr sparkades upp och han stirrade rakt in i prisjägare Clints buttra uppsyn. - Kanske kommer jag olägligt? väste Clintan och kunde inte undgå att småle då han såg hur ma Winters skyndsamt släppte staken med munnen och hur Billy fort som satan stoppade in den i byxorna igen. - Vii-ii-st ii-ii-nte!! stammade Billy. Vad kan jag stå till tjänst med? - Well, om m´am här kan gå och pudra näsan kanske vi två kan snacka lite affärer . . . oss karlar emellan! sa Clintan sarkastiskt. Ma Winters lämnade rasande sheriffkontoret och tog ingen notis om Clintan som artigt snuddade med handen vid hattbrättet i en hälsning.
( To be continued )
Plötsligt fångade något Clintans uppmärksamhet. Ett snyftande ljud hördes bland buskarna. Clintans ögon smalnade till streck och han osäkrade sexskjutaren. Fram hoppade den unge killen Pedro med armarna uppsträckta. - Skjut inte, senor! vädjade han. Clintan tyckte nästan synd om den tanige pojken men i detta yrke fanns ingen plats för känslor. - Sorry, kid! väste han och höjde sitt vapen då Adelita hördes vråla från badtunnan: - SNÄLLA, LÅT BLI! HAN ÄR INTE SOM DOM ANDRA! Pedro föll ner på knä med knäppta händer och började svamla en massa spanska tacksamhetsfraser. - Din lyckodag, grabben! smålog Clintan och stoppade tillbaka puffran igen. Han beordrade Pedro att hjälpa till med att baxa upp de döda kropparna på vagnsflaket. Under tiden förklarade Pedro på knackig engelska att han visst rymt tillsammans med dessa odjur men att de suttit inne på olika grunder. Pedro var en politisk fånge och dömd till döden för revolutionär verksamhet. De andra var lägsta klassens stråtrövare. - OK, jag tror dig, grabben! sa Clintan och gav Pedro en puff på axeln. Clintan förklarade vidare att hans jobb var att leverera den gamla Gatling-kulsprutan till revolutionsledaren Tepepa. Pedro sken upp men Clintan förklarade snabbt: - Inte av ideologiska skäl, pysen, enbart ekonomiska!
Efter en mindre måltid - ingen kände sig speciellt hungrig efter vad som inträffat - kom man överens om att färdas till Corona City tillsammans. Adelita förklarade att hon träffat haciendans ägare, Fernando, för ett halvår sedan då hon jobbade på en cantina. Tycke uppstod och han tog henne till sin hustru. Fernando hade en bror som troligen skulle ta över gården för själv ville hon inte längre bo kvar. Man tog sig tid att begrava Fernando och sedan begav sig vår brokiga trio på väg till staden.
SLURP! SMASK!! SNASK!!! lät det inne på sheriffkontoret. Den unge deputyn Billy satt och tronade på sheriff Marshalls plats. Byxorna hans var neddragna till anklarna och på knä satt traktens bordellmamma och behandlade honom med säker hand & mun. Man kan säga att hon sög sig ur en prekär situation. Billy hade nämligen koll på att hon vid sidan av bordellverksamheten även bedrev illegal spritförsäljning. Samt att flera kunder klagat på att efter en natt på Corona Cathouse var alltid pungen tömd - och nu snackar vi penningbörsen i första hand! Billy njöt i fulla drag där han lutade sig tillbaka med händerna knäppta bakom nacken. Ma Winters kunde verkligen suga, kanske inte så konstigt efter drygt tjugo år i yrket. Hon kunde lätt vara sjuttonårige Billys morsa. Tungan gled vant över det glansiga ollonet och hon fortsatte suga, suuugaaa, och suuuuuugaaaaaa tills den unge deputyn snart var sprickfärdig. Billy skulle just till att spruta då sheriffkontorets dörr sparkades upp och han stirrade rakt in i prisjägare Clints buttra uppsyn. - Kanske kommer jag olägligt? väste Clintan och kunde inte undgå att småle då han såg hur ma Winters skyndsamt släppte staken med munnen och hur Billy fort som satan stoppade in den i byxorna igen. - Vii-ii-st ii-ii-nte!! stammade Billy. Vad kan jag stå till tjänst med? - Well, om m´am här kan gå och pudra näsan kanske vi två kan snacka lite affärer . . . oss karlar emellan! sa Clintan sarkastiskt. Ma Winters lämnade rasande sheriffkontoret och tog ingen notis om Clintan som artigt snuddade med handen vid hattbrättet i en hälsning.
( To be continued )
Last edited:
