första kärleken

[hotpants]

hej mina vänner

MIn dotter kom hem och var helt förtvivlad..hennes kille sedan några månader hade gjort slut.
Första kärleken..gjorde ont i mitt hjärta,hon bara grät och grät, det finn singa ord som kan hjälpa då.

Minns ni eran första kärlek??

jag gör det..som det vore i går, och hur ont det gjorde när han gjorde slut.

 

[hellabellan]

Ja fy fasen honom minns man. Väl.

Jag trodde inte min mamma när hon sa "det går ÖVER" .. men det gjorde ju det - till slut.

Kram

 

[Doc Coach]

jag kom över henne när jag såg en bild på henne hur hon såg ut idag...
hon hade inte åldrats med grace....

hehe, första kärleken, dagis jag var sex år & hon var sötast i klassen
glömde henne inte förrän jag börja i fyran & en annan söt tjej dök upp i min klass.

men dalkullorna här kommer man inte över i första taget

 

[Snäckan_sugen]

Min allra första kärlek gills liksom inte fast jag aldrig glömmer den.

Jag gick i ettan och HAN i sexan. Han visste säkert inte ens vad jag hette, men jag rodnade varje gång jag såg honom och han var alltid en gentleman som höll upp dörren och så... suck vilken underbar kärlek, som dog av sig själv när han började i sjuan och därmed en annan skola.


Den andra som gills, eftersom vi var ett par under en sommarlovet mellan 9:an och gymnasiet, var sådär himlastormande. Vi bodde i skilda delar av landet men hade sommarställe på samma...

Vi lovade varandra att hålla kontakten, men det blev glesare och glesare mellan brev och telefonsamtal och när nästa sommar kom, så följde varken han eller jag med till landet.

Jag kan fortfarande känna ett sting i magtrakten när jag möter honom. Han är ganska känd i dag och syns i media mellan varven. De som känner honom närmare, säger att han är riktigt dryg och det känns ju bra[}]

Vi gjorde liksom aldrig slut och då får man inte en chans att sörja heller...

 

[Janne K]

Min allra första kärlek gills liksom inte fast jag aldrig glömmer den.

Jag gick i ettan och HAN i sexan. Han visste säkert inte ens vad jag hette, men jag rodnade varje gång jag såg honom och han var alltid en gentleman som höll upp dörren och så... suck vilken underbar kärlek, som dog av sig själv när han började i sjuan och därmed en annan skola.


Den andra som gills, eftersom vi var ett par under en sommarlovet mellan 9:an och gymnasiet, var sådär himlastormande. Vi bodde i skilda delar av landet men hade sommarställe på samma...

Vi lovade varandra att hålla kontakten, men det blev glesare och glesare mellan brev och telefonsamtal och när nästa sommar kom, så följde varken han eller jag med till landet.

Jag kan fortfarande känna ett sting i magtrakten när jag möter honom. Han är ganska känd i dag och syns i media mellan varven. De som känner honom närmare, säger att han är riktigt dryg och det känns ju bra[}]

Vi gjorde liksom aldrig slut och då får man inte en chans att sörja heller...

Låt mig gissa... hmmm... Sverker Olofsson???

 

[Doc Coach]

Låt mig gissa... hmmm... Sverker Olofsson???

tror a l d r i g att nån skulle vara så korkade att slänga Snäckan i tunnan
jag tror på Ragnar Dahlberg

 

[Snäckan_sugen]

Min allra första kärlek gills liksom inte fast jag aldrig glömmer den.

Jag gick i ettan och HAN i sexan. Han visste säkert inte ens vad jag hette, men jag rodnade varje gång jag såg honom och han var alltid en gentleman som höll upp dörren och så... suck vilken underbar kärlek, som dog av sig själv när han började i sjuan och därmed en annan skola.


Den andra som gills, eftersom vi var ett par under en sommarlovet mellan 9:an och gymnasiet, var sådär himlastormande. Vi bodde i skilda delar av landet men hade sommarställe på samma...

Vi lovade varandra att hålla kontakten, men det blev glesare och glesare mellan brev och telefonsamtal och när nästa sommar kom, så följde varken han eller jag med till landet.

Jag kan fortfarande känna ett sting i magtrakten när jag möter honom. Han är ganska känd i dag och syns i media mellan varven. De som känner honom närmare, säger att han är riktigt dryg och det känns ju bra[}]

Vi gjorde liksom aldrig slut och då får man inte en chans att sörja heller...

Låt mig gissa... hmmm... Sverker Olofsson???

Nu hamnade du på PLUS kan man säga

 

[Snäckan_sugen]

Låt mig gissa... hmmm... Sverker Olofsson???

tror a l d r i g att nån skulle vara så korkade att slänga Snäckan i tunnan
jag tror på Ragnar Dahlberg

Va fan[:0] Har inte han gått i pension[}][}][}]

Vi snackar en som går på sporten, och dessutom är i min ålder[}]

 

[Janne K]

Hmm... Då är det inte Peppe Äng, han är väl äldre? [)]

 

[Janne K]

Min allra första kärlek gills liksom inte fast jag aldrig glömmer den.

Jag gick i ettan och HAN i sexan. Han visste säkert inte ens vad jag hette, men jag rodnade varje gång jag såg honom och han var alltid en gentleman som höll upp dörren och så... suck vilken underbar kärlek, som dog av sig själv när han började i sjuan och därmed en annan skola.


Den andra som gills, eftersom vi var ett par under en sommarlovet mellan 9:an och gymnasiet, var sådär himlastormande. Vi bodde i skilda delar av landet men hade sommarställe på samma...

Vi lovade varandra att hålla kontakten, men det blev glesare och glesare mellan brev och telefonsamtal och när nästa sommar kom, så följde varken han eller jag med till landet.

Jag kan fortfarande känna ett sting i magtrakten när jag möter honom. Han är ganska känd i dag och syns i media mellan varven. De som känner honom närmare, säger att han är riktigt dryg och det känns ju bra[}]

Vi gjorde liksom aldrig slut och då får man inte en chans att sörja heller...

Låt mig gissa... hmmm... Sverker Olofsson???

Nu hamnade du på PLUS kan man säga

Plus är alltid bra, bara man inte hamnar i tunnan...

Är det så? Ärdet rimligt? Tycker du att...

 

[Snäckan_sugen]

Min allra första kärlek gills liksom inte fast jag aldrig glömmer den.

Jag gick i ettan och HAN i sexan. Han visste säkert inte ens vad jag hette, men jag rodnade varje gång jag såg honom och han var alltid en gentleman som höll upp dörren och så... suck vilken underbar kärlek, som dog av sig själv när han började i sjuan och därmed en annan skola.


Den andra som gills, eftersom vi var ett par under en sommarlovet mellan 9:an och gymnasiet, var sådär himlastormande. Vi bodde i skilda delar av landet men hade sommarställe på samma...

Vi lovade varandra att hålla kontakten, men det blev glesare och glesare mellan brev och telefonsamtal och när nästa sommar kom, så följde varken han eller jag med till landet.

Jag kan fortfarande känna ett sting i magtrakten när jag möter honom. Han är ganska känd i dag och syns i media mellan varven. De som känner honom närmare, säger att han är riktigt dryg och det känns ju bra[}]

Vi gjorde liksom aldrig slut och då får man inte en chans att sörja heller...

Låt mig gissa... hmmm... Sverker Olofsson???

Nu hamnade du på PLUS kan man säga

Plus är alltid bra, bara man inte hamnar i tunnan...

Är det så? Ärdet rimligt? Tycker du att...

Om du inte berättar om din första kärlek så hamnar du i tunnan...[}]

 

[Janne K]

Jag ber om ursäkt för att jag skojar bort huvudämnet i tråden, min enda förklaring är att jag har varit på bushumör hela veckan, vet inte varför men jag mår iallafall hur bra som helst. [)]
Så tillbaka till ämnet...

Jag var tillsammans med flera tjejer under 11-14-årsåldern, mest för att det var tufft att ha många tjejer, ibland hade jag flera samtidigt dessutom (skäms, så får man inte göra!!). Det år jag fyllde 15 träffade jag en tjej (också 15) som var på besök hos en granne emellanåt, hon började skriva kärleksbrev till mig och till en början visste jag inte vad jag skulle göra, jag gillade henne men det kändes att det skulle bli mer allvar än tidigare tjejer. Till slut tog jag mod till mig och frågade chans på henne, och vi hade jättemysigt tillsammans. Vi umgicks så fort vi fick chansen och jag kände hur förälskad jag var då jag såg henne. Vi hade sex för första gången på nyårsafton efter en halv flaska skumpa då hennes föräldrar var bortresta. Hon flyttade långt därifrån med sin familj strax efteråt och jag saknade henne oerhört. Jag blev bjuden att åka dit över en helg men mina föräldrar tyckte inte att det var lämpligt så det blev inget. Då var jag väldigt ledsen och kände mig sviken. Kort därefter gjorde hon slut och jag blev tillsammans med en annan tjej. Sorgen går över, ibland går det fort och ibland tar det tid...

 

[laroh]

Klart man kommer ihåg första kärleken. Oj så förälskad man var. Jag tror inte att jag skulle kunna bli så kär igen, även om jag försökte. Men jag kommer också ihåg att jag var väldigt svartsjuk. Finns det nåt samband tro, stark förälskelse och svartsjuka?

 

[Doc Coach]

jag snackade med min mest frekventa buksvåger, en man som har haft penetrerande sex med samma kvinna som en sj.

vi började name droppa & frågade oss vad de gör idag & hur de var när det begav sig... han trodde att jag varit sambo med en som jag inte ens varit ihop med...

på ålderns höst sviker ens minne en

bara glada minnen till gubbarna på hemmet

 

[JijHå]

Klart man minns första kärleken!
Det var ju så omvälvande och helt magiskt. Sedan tog det inte många dagar efter det att man fått "kontakt" med denna kärlek, förrän kärleken blev krossad eftersom den inte var besvarad!

Men just känslan av den, den lever kvar!