Vad är otrohet för dig?

[Boobsgirl]

Skulle vilja få igång en diskussion om vad som är otrohet för just dig. Inget dömande om andra medlemmars åsikter utan en öppen diskussion om våra tankar kring detta ämne.

Har du och din partner (om du har någon just nu) samma syn på otrohet?
Brukar ni diskutera igenom era olika syn på otrohet när ni startar ett förhållande?
Har ni en aktiv diskussion när det dyker upp saker i vardagen? Typ att "idag stötte grannen på mig, jag är inte okej med det, men tänkte du skulle veta, älskling"

Skriv hur ni tänker runt detta, frågeställningar, åsikter, tankar..... Fråga andra medlemmar om råd om ni misstänker att din partner är otrogen, eller berätta att du är det och dina känslor och tankar om det

Glöm bara inte att det inte är okej att döma den medlem som har en annan åsikt än dig!!

 

[Boobsgirl]

För mig är att titta på porr utan sin partner definitivt inte otrohet. Inte att onanera ensam heller. Men så är jag också öppen om att jag tittar på pors och onanerar när jag är själv.

Att fantisera om att ha sex med kompisen/kollegan/grannen är inte heller otrohet, så länge man inte försöker få det att hända. Bara det stannar som en fantasi är det okej.

 

[Gizza]

För mig är det otrohet om den jag är tillsammans med flirtar med andra, eller har sex med andra, men för mig är det inte otrohet om han kollar på porr eller fantiserar.

 

[Smakfullt]

För mig är det vad man kommer överens om och om man gör något som man vet eller tror sårar den andre/andra. Att ligga med andra är inte otrohet om alla är med på det. Att ligga i smyg är otrohet.

Att kyssa/dejta/flirta i smyg är otrohet om man gör det för att det ska leda vidare. (Att sitta på ett forum och flirta om man ändå vet att man inte ska träffas är det inte.)

Jag har blivit utsatt för otrohet för många, många år sedan och det känns ungefär som att dö. Inte för att ens partner har legat med någon annan utan för att förtroendet är brutet.

För många går gränsen vid ögonkast, hålla handen, kyssas, petting, sex, dvs en bestämd handling "hit men inte längre". Det gör det inte för mig utan skalan handlar om förtroende och överenskommelse. Jag gillar porr, attraktiva kvinnor jag möter osv och jag tycker om den spänning som finns där men jag är rätt noga med gränserna - bara förutsättningarna är klara är det mesta OK. Och skulle jag vara singel skulle jag ta för mig men som det är nu vill jag inte. Då samlar jag hellre på vänner (som gärna får vara spännande ).

Om man däremot skulle leva i ett omöjligt förhållande med t.ex. fysisk eller psykisk misshandel ändras värdeskalorna. Då kan otrohet - hur den nu definieras - vara bra och kanske till och med nödvändig som säkerhetsventil. Men i ett sådant förhållande kanske man ändå inte ska stanna.

 

[Rollo1]

Funderade länge hur jag skulle formulera ett inlägg. Sedan hann Smakfullt före med den äran. Riktigt bra uttryckt och i stort precis vad jag ville få fram.

 

[Boobsgirl]

Mycket bra skrivet Smakfullt! Tack Gizza och Rollo1 för era inlägg. Hoppas fler skriver ner hur de känner. Detta är ju ett mycket aktuellt ämne, både i verkligheten och här inne på forumet - för det förekommer ju ändå väldigt mycket flirtande här

 

[Doc Coach]

För mig är att titta på porr utan sin partner definitivt inte otrohet. Inte att onanera ensam heller. Men så är jag också öppen om att jag tittar på pors och onanerar när jag är själv.

Att fantisera om att ha sex med kompisen/kollegan/grannen är inte heller otrohet, så länge man inte försöker få det att hända. Bara det stannar som en fantasi är det okej.

Frugan får läsa och kolla på hur mycket porr hon vill! Hon får leka med sig själv hur ofta hon vill
För jag vet att det gagnar mig väldigt bra, ju mer hon är kåt, ju kåtare blir hon och oftare

Men skulle någon av oss hångla med någon annan så är det otrohet, där börjar gränsen

 

[challe]

För mig är det vad man kommer överens om och om man gör något som man vet eller tror sårar den andre/andra. Att ligga med andra är inte otrohet om alla är med på det. Att ligga i smyg är otrohet.

Att kyssa/dejta/flirta i smyg är otrohet om man gör det för att det ska leda vidare. (Att sitta på ett forum och flirta om man ändå vet att man inte ska träffas är det inte.)

Jag har blivit utsatt för otrohet för många, många år sedan och det känns ungefär som att dö. Inte för att ens partner har legat med någon annan utan för att förtroendet är brutet.

För många går gränsen vid ögonkast, hålla handen, kyssas, petting, sex, dvs en bestämd handling "hit men inte längre". Det gör det inte för mig utan skalan handlar om förtroende och överenskommelse. Jag gillar porr, attraktiva kvinnor jag möter osv och jag tycker om den spänning som finns där men jag är rätt noga med gränserna - bara förutsättningarna är klara är det mesta OK. Och skulle jag vara singel skulle jag ta för mig men som det är nu vill jag inte. Då samlar jag hellre på vänner (som gärna får vara spännande ).

Om man däremot skulle leva i ett omöjligt förhållande med t.ex. fysisk eller psykisk misshandel ändras värdeskalorna. Då kan otrohet - hur den nu definieras - vara bra och kanske till och med nödvändig som säkerhetsventil. Men i ett sådant förhållande kanske man ändå inte ska stanna.

Men vad i helvete, har du läst mina tankar innan du skrev det där. Du har nästan ordagrant skrivit vad jag tänkt ut när jag läste trådstarten.

Jag ansluter mig till din skrivning till fullo och förtydligar lite från min horisont.

Förtroendet är som du skriver nyckel till det hela. Det finns ingen absolut gräns för när otroheten inträder, alltså jag menar att det inte är en viss handling som gör att det är otrohet. Otrohet är när förtroendet är brutet. Således kan det vara otrohet att skriva ett sms, medan en kyss kan vara ok.

 

[Fragolina]

Många bra tankar och infallsvinklar. Jag är definitivt för att vara helt öppen från start med var ens gränser går. Dessutom, om man nu bestämmer sig för att ha ett förhållande med någon, acceptera den "lägsta gränsen" eller hur jag ska uttrycka det. Man kan ju ha lite olika syn på var gränsen går. Men hävdar man sin egen syn på det hela och den gränsen är mer vidsynt, så riskerar man ju att såra den andre - och då är det ju ingen vits. Ibland kan det dock finnas en ovilja att diskutera sådant här, även om de allra flesta har en åsikt. Dessutom kan det kännas larvigt att behöva ta upp varenda möjlig situation som kan tänkas uppstå, med decimaler och allt. Det borde räcka bra med att inte gå över en gräns som man vet sårar den andre. Det handlar ju som sagt om förtroende och pålitlighet, samt hur man handskas med det.

Nej, jag tycker inte att porrfluktande, onani el rena fantasier är otrohet. Mer handfasta saker, om det inte är vad man kommit överens om är inte ok för mig. Flörtande, chattande och liknande som inte är överenskommet/öppet är inte heller ok för mig. Kort och gott: saker som sker i det fördolda. Verkar det snävt? Kanske, kanske inte. Men jag gör det inte själv.

 

[Boobsgirl]

Nej Fragolina, jag tycker inte det verkar snävt. Det är din uppfattning av det hela, och det var just exakt era olika åsikter och uppfattningar jag ville höra. Tack för att ni delar med er!!

 

[pornsmurf]

Porr och onani/fantasier helt ok. Både jag och sambon kollar porr och onanerar nog minst lika mkt båda två.
Skäms inte ett dugg för att erkänna att jag onanerar om hon frågar vad jag gör och det har hänt mer en en gång att det legat dildos i soffan när man kommer hem.
Om man däremot låter fantasier övergå i någonting fysiskt är det inte ok om man nu inte har en relation där man är överens att vissa saker kan vara ok.

 

[jm]

otrohet för mig är om jag överskrider de gränser jag och min partner kommit överens om. Dessa kan vara helt olika från förhållande till förhållande. Nuläget är om jag skulle ha någon sexuell aktivitet med någon annan person utan att min partner är med, eller givit sin tillåtelse.