Polygami eller Monogami ?

[nickespecial (slutar på egen begäran)]

Därför att i detta kolektivet finns en massa individer med känslor.

Den individ som lever med endast sina egena känslor och skiter i andras.
Är en mycket ensam individ.

 

[mcw67 - EOT]

Ja, ärlighet, öppenhet, vänskap, respekt är ju ett par viktiga byggstenar tycker jag..

Det handlar inte om att skita i andras känslor, och inte i sina egna heller för den delen, men ett kollektiv som bygger på bland annat ovanstående borde väl kunna gå utan att blanda in religion? (jag har f.ö ingen religion att blanda så...)

Kollektivet behöver ju nödvändigtsvis inte enbart bygga på en sexuell relation, det hade nog varit mer eller mindre omöjligt, tror jag, pga något som kallas personkemi..

 

[nickespecial (slutar på egen begäran)]

Det går att hålla relionen utanför.
Men det finns en sak alla människor behöver och det är att tro.
Tro på någonting, att allt inte är slumpen/ödet utan någon högre makt.

Ett liv efter detta, kalla det vad man vill. Men om man inte skulle komma
någon annanstans i själslig form.Skulle det inte bli rätt meningslöst då?

Att återse dem som gått bort.
Få en andra chans.

Eller finns det en makt balans emellan gott & ont ?
Är detta en förvaringsplats för alla själar som skall delta i detta eviga krig.
Finns det egenteligen någon vinnare.
Där emot kan man visa hur små hjärnor människor har igenom att ställa en fråga.

Måste allt ha ett slut och en början?
( universum)
vad finns i slutet en mur? vem byggde den? vad finns bakom?
nä, så kan man inte tänka, då kommer de vita rockarna och hämtar en.
(Parallelt universum.)

 

[mcw67 - EOT]

Jag anser att religionen är skapad av svaga personer, för svaga personer, som inte kan/vill tro på sig själva, utan dom måste ha någon/något som säger hur dom skall leva sina liv..
Religion och politik är bland annat grundstenarna till allra flesta krig.

Jag tror på mig själv, och jag går inte närmare in på detta. (i denna tråd iaf)

Jag tycker nog att tråden spårade ur lite här, men lite kort så är min ståndpunkt så iaf.

Kan vi gå tillbaka till trådens ämne igen?

 

[nickespecial (slutar på egen begäran)]

Okej , jag spårade ur. Har lätt för det när man sitter och yrar i sin ensamhet.
Tråden ja, monogami.

 

[hiohoj]

Som man ser på min presentation så passar nog Polyamori bäst på mig, obotlig romatiker, blir inte lätt kär men när jag träffar den med som har det lilla speciella, ja då gör jag allting för att få henne kär i mig. [}]

 

[nickespecial (slutar på egen begäran)]

Som man ser på min presentation så passar nog Polyamori bäst på mig, obotlig romatiker, blir inte lätt kär men när jag träffar den med som har det lilla speciella, ja då gör jag allting för att få henne kär i mig. [}]

Ville bara säga, gör allting med respekt för henne så det inte blir fel.
Det är ju inte lätt att få någon att bli kär i en om de inte är det ,personkemi.
Men lyckas man omvända någon så grattis till dig.

 

[Carl Michael Bellman - stängd på egen begäran]

Som man ser på min presentation så passar nog Polyamori bäst på mig, obotlig romatiker, blir inte lätt kär men när jag träffar den med som har det lilla speciella, ja då gör jag allting för att få henne kär i mig. [}]

Vet din fru om din romantiska utsvävningar? Har ni någon typ av överenskommelse?

 

[mcw67 - EOT]

Vill ge den här tråden en liten knuff igen... då mycket nytt folk har kommit hit..

För min egen del, så är jag ännu mer övertygad om att Polyamori stämmer bäst in på mig...

 

[redheaded_girl - so long suckers]

Det finns nog två utvägar i det här. För att prata om polyamori, en människa som älskar/tycker om/håller av/har en sexuell relation med många och som har sunda byggstenar i övrigt, kan nog jonglera det snyggt. Förutsatt att ett stort mått ärlighet finns med.

Sedan tror jag faktiskt att man genom ett rigoröst regelverk också kan vara polyamorisk. Att man har strikta överenskommelser inom alla relationer, alla satelliter och att man inte bryter dem. Har man regler som passar en så finns inte behovet av att bryta dem.

Det första förutsätter ett stort mått av tillit och kan nog inte ske utan känslor, av någon form. Nu behöver känslorna inte vara kärlek, de kan vara rent vänskapliga. Men förutsättningen att man inte vill såra den andre måste finnas med.

Det andra alternativet ger ju då automatiskt möjligheten till känslolöshet. Det knapplösa knullet, för att citera Erica de Jong. Man följer reglerna och alla har öppna ögon och punkt slut.