SR P1-Konflikt serien "När sex blir porrfilm"

gorgik9

Aktiv medlem
Kön
Man
Den moderna obscenitetslagstiftningen uppkom under mitten och senare hälften av 1800-talet. Den brittiska Obscene Publications Act antogs av parlamentet 1857 och kom, tillsammans med det juridiska test som kallades Hicklin-testet och som formulerades i en prejudicerande dom 1868, att lägga grunderna för obscenitetslagar i ett flertal andra engelskspråkiga länder, inte minst i USA där den så kallade Comstock Act antogs 1873 och vars tillämpning var knuten till distribution av försändelser via postverket. Namnet Comstock Act hänvisar till den särskilde postinspektör Anthony Comstock (1844-1915) som var ansvarig för att undersöka försändelserna ur obscenitetsperspektiv och väcka åtal angående försändelser som han fann misstänkta.

För svenskt vidkommande handlar det om paragraferna om publikationer som sårar tukt och sedlighet i Strafflagen från 1864. I både det svenska och det anglofona fallet innebar åtal mot en publikation och dess upphovsperson att en tryckfrihetsprocess skulle gå av stapeln och att domstolens uppgift var att besvara frågan om den aktuella publikationen skulle anses obscen (sedlighetssårande i det svensk sammanhanget) eller inte, och det fanns alltså speciella juridiska tester till vägledning för frågans besvarande i de konkreta fallet.

I Sverige ersattes den gamla Strafflagen i dess helhet med Brottsbalken 1965 och ungefär samtidigt tillsatte regeringen en utredning för att ge en genomgripande översyn av lagen om sedlighetssårande publikationer. Därmed var vi på väg mot vad som skulle komma att bli pornografins legalisering, men det får jag fortsätta med i nästa post.
 

gorgik9

Aktiv medlem
Kön
Man
Vi har alltså sett att uppkomsten av den moderna porrfilmen i USA (långfilm, färgfilm, ljudfilm i motsats till gamla stagfilms som var kortfilm, svatvita och stumfilm) inte alls var fråga om en popularisering av pornografin i filmmediet som bara råkade hända under 1970-talet, utan konsekvenser av två grundläggande omständigheter i amerikansk filmbransch och biografnäring under 1950- och 60-talen, nämligen dels den historiskt djupa ekonomiska krisen, dels en lång serie utslag i Högsta Domstolen som bland annat innebar att sexualitet som sådant inte var liktydigt med obscenitet och likaledes var nakenhet inte detsamma som obscenitet. Film- och biografnäringen hade ett starkt behov av någon ny typ av filmer som förhoppningsvis kunde ge rejäla inkomster, medan den juridiska utvecklingen kunde tyckas ge möjligheter till filmer med nakenhet och sex. Det var precis vid decennieskiftet 1970 som den moderna porrfilmen såg dagens ljus och - nej! - Deep Throat kom 1972 och var alltså inte alls den första.

Porrfilmsproduktionen i Danmark under 70-talet handlade mig veterligt uteslutande om kortfilmer i 8 mm smalfilmsformat som kunde köpas via postorder, medan svensk porrproduktion vid samma tid så gott som uteslutande gällde tidningar och böcker.

För att förstå pornografins legalisering i Sverige 1971 måste man betrakta hela den komplicerade historiska process av liberalisering av sexualitetskulturen i dess helhet som pågick igenom hela 1960-talet, och som bland annat gällde att sex inte bara skulle höra hemma inom äktenskapet och kvinnans möjlighet till legal fri abort. Men det fortsätter vi med i nästa post.
 

gorgik9

Aktiv medlem
Kön
Man
Under år 1965 gav Forsbergs förlag ut de fyra första volymerna av en med tiden mycket omfångsrik antologi med erotiska noveller med den gemensamma titeln Kärlek. Det blev totalt 14 volymer och den sista av dessa publicerades 1970. Antologins huvudredaktör var författaren Bengt Anderberg och bland bidragsgivarna hittar man många bland tidens yngre publicerade författare eller författare som snart skulle komma att bli publicerade, exempelvis Lars Ardelius, P.C. Jersild, Bengt Martin, Rune Olausson och Göran Tunström. Man bör också påpeka att bland de flitigare bidragsgivarna även fanns ett antal kvinnliga skribenter som Annette Kullenberg, Nine Christine Jönsson och Loka Ehnmark.

Men varför är detta intressant i vårt sammanhang? Jo därför att det faktum att polis och åklagare INTE beslagtog novellantologin kom att ses som en fingervisning på hur pass radikal den nya lagen, som skulle ersätta paragraferna om sedlighetssårande publikationer, skulle komma att bli.

Vi befann oss i det skede av svensk historia, som ofta kommit att kallas den sexuella revolutionen och som dess första stridsrop har man ofta lyft fram Kristina Ahlmark-Michaneks bok "Jungfrutro och dubbelmoral" (1962). Några år senare introducerades p-pillret på den svenska marknaden och några år in på 1970-talet kunde kvinnor efter många års kamp begära fri abort.

I fråga om pornografin fanns stora delar av stormtrupperna för dess legalisering inom Folkpartiets Ungdomsförbund och om jag inte minns fel, så höll FPU en stor konferens i denna fråga i Lund 1964.

Men det får nog lov att bli ytterligare ett antal poster... Jo jag vet, jag är långrandig..
 

gorgik9

Aktiv medlem
Kön
Man
Porren legaliserades i Sverige 1971 som andra land i världen efter Danmark, där detsamma hänt 1967 (textmedier) och 1969 (bildmedier). Det enda undantaget i det svenska sammanhanget var det så kallade skyltningsförbudet, det vill säga förbudet mot att ställa ut pornografiska bilder i skyltfönster. Tanken var att man inte skulle påtvingas porrbilder mot sin egen vilja, men för övrigt var det fritt fram för alla slags porr under 70-talet.

Som historikern Klara Arnberg visat i sin doktorsavhandling för några år sedan, så var konsekvenserna av legaliseringen inte alltid vad man kanske skulle ha trott. Eftersom "alla " berörda parter var införstådda med att pornografin skulle komma att legaliseras inom ett fåtal år, så kom en veritabel explosion av porrtidningar och böcker på den svenska marknaden redan 3-4 år innan den den faktiska legaliseringen 1971.

Men under tiden närmast efter 71, så minskade faktiskt utbudet. Marknaden hade blivit övermättad och långt ifrån alla tidningar och böcker hade blivit lönsamma. Svaret på frågan om porr kan bli en förlustaffär är alltså - jo för fanken. Pornografin kan alltså inte sätta sig över lagen om utbud och efterfrågan.

Fortsättningen kommer imorgon.
 

Njutaren

Välbekant medlem
Kön
Man
Kul och intressant läsning. Lite oväntat att denna djupa insikt och kunskap skulle dyka upp här i ett par trådar. Ser fram emot hur du ska knyta ihop detta. Jag har tyvärr inte haft möjlighet att lyssna på programmet än men måste göra det imorgon.

Kul också att det är så olika nivå på trådarna. Det är en sak som jag verkligen gillar blandningen på högt och lågt
 

gorgik9

Aktiv medlem
Kön
Man
Då fortsätter vi en bit till och vi kan börja ett par språkliga förändringar: 1) Förkortningen "porr " dök upp i svenskt skriftspråk under 70-talet och vid samma tid kunde man hitta motsvarande kortform "porn " i engelskan. ; 2) Termen "pornografi " kom att ingå i svenskt lagspråk genom uttrycket "barnpornografibrott " när lagen om detsamma hade antagits 1980, vilket också innebar att tiden för pornografins totala laglighet redan nått sitt slut och en viss återkriminalisering hade börjat.

Vi måste fortsätta till vårt sista huvudavsnitt, internet, och Waltman säger: "Sedan kommer det som förändrar allt, både porrens innehåll och dess utbredning: Internet. "

Nej, förändringar som förändrar "allt " är alltid mytologiska. Oavsett vilken förändring vi talar om, så kommer åtskilligt alltid att förbli som förut. Att internet radikalt förändrade porrens tillgänglighet med snabba bredbandsuppkopplingar från och med början av 2000-talet är självklart riktigt, men anmärkningsvärt nog sägs ingenting explicit om en avgörande förutsättning: nämligen att vem som än ville kunde få hart när gränslösa mängder av porr GRATIS streamat och/eller nedladdat. Men tanken att Internet som sådant skulle ha förändrat porrens innehåll i någon väsentlig utsträckning tycks långt mer tveksamt.

Jag får fortsätta i nästa post.
 

gorgik9

Aktiv medlem
Kön
Man
Om man letar ordentligt så kan man förstås hitta nästan vad som helst på internet, och än mera så om man beger sig ut på darknet, men det är inte speciellt intressant. Waltmans påstående att internet som sådant har förändrat porrens innehåll är lätt att slänga ur sig, men vad betyder det? Har det överhuvudtaget en begriplig mening? Hur ska man alls bära sig åt för att jämföra all porrfilm/porrvideo som fanns före internet med all porr som producerats från och med bredbandsuppkopplingarnas tid. Det förefaller mig ett tämligen meningslöst evighetsprojekt.

Vad man kan konstatera, men Waltman inte intresserar sig för, är att internet betydde en grundläggande maktförskjutning från produktion till distribution från och med tidigt 2000-tal. Att "kolla på porr" betyder ju vanligen i vår tid att man går in på någon av de vanliga videoagregatorsajterna som Pornhub, Xvideos eller Xhamster. Där kan de kommersiella porrproducenterna lägga upp sina videor, men det kan också amatörproducenter göra och det finns uppenbart många som gillar att lägga upp egenproducerade sexvideor.

Ytterligare en omständighet är alla som lägger upp egenproducerat material på betalsajter som Onlyfans och Justforfans.

Men jag får skriva mer i nästa post.
 

gorgik9

Aktiv medlem
Kön
Man
Waltman hävdar att det finns tillförlitlig statistik på hur ofta män tittar på porr och ger som exempel att i gruppen unga män mellan 16 och 29 tittar 41% av killarna på porr minst tre gånger i veckan - vilket i mina ögon ter sig som ett paradexempel på meningslös statistik. För hur länge tittar man, när man tittar "en gång "? 5 minuter? 50 minuter? 5 timmar? Eller vad? Om det första alternativet gäller, så är tre gånger mindre än en kafferast, men om det tredje alternativet gäller, så är det två hela arbetsdagar. Men att lyfta fram hur många gånger i veckan det handlar om säger oss ingenting om hur länge man tittar, så länge som man inte uppger hur länge "en gång " egentligen är.

Vidare menar Waltman i alla fall att konsekvenserna av att ha tittat på porr "några gånger " i veckan är att man blir avtrubbad och man söker sig då till alltmer våldsamma videor.

Detta kan verkligen ifrågasättas, men det får jag fortsätta med i nästa post.
 

gorgik9

Aktiv medlem
Kön
Man
Jag tänkte faktiskt använda mig av mina egna erfarenheter som porrkonsument en del i den här posten. Jag är född 1960, 14 år äldre än Max Waltman och kollade en del på porr (porrtidningar, 8mm porrsmalfilm) redan innan Waltman var född. Inte väldigt mycket, för det hade jag inte råd med som tonåring, men framför allt därför att massor av sex med jämnåriga killar var så mycket sexigare och mer upphetsande än vilken porr som helst.

Jag måste erkänna att jag inte kan känna igen mig det minsta i Waltmans påståenden om avtrubbning och övergång till en alltmer våldsam och förnedrande pornografi. Våld i porrvideor är vanligtvis (jag ska återkomma till undantagsfall) motsatsen till upphetsande, det är förbaskat avtändande och enbart otrevligt. Porr som jag gillar är inte präglad av våld i handlingen, utan präglas för mig av sexuell intensitet och någon form av ömsesidighet mellan inblandade parter.

Varför det skulle vara avtrubbande att se på videor av den sort jag genuint gillar förstår jag inte alls, och än mindre varför jag skulle börja titta på våldsamma videor som jag uppriktigt ogillar är i mina ögon ett resonemang för galenpannor.

Men åter till undantaget när det gäller våld i pornografi. Det typiska för porrfilmen från början av 1970-talet fram till början av 2000-talet är att vi talar om långfilmer, som i enstaka fall kunde ha en speltid på mer än 2 timmar och ibland en relativt komplex handling. Lysande exempel på detta finner man hos den franske fotografen och gayporr producenten Jean Daniel Cadinot (1944-200:cool:. I en av hans mest kända filmer "Les minets sauvages" (1984) finner man faktiskt både våldsamheter och pojkar som blir förnedrade av andra pojkar, men det beror på att Cadinot eftersträvade en realistisk skildring av en våldspräglad miljö, nämligen ett franskt ungdomsfängelse. Det hade ingenting att göra med någon slags abstrakt ambition att visa våldsam sex bara för våldsamhetens egen skull.

Gissningsvis finns det nog fortfarande en och annan porrproducent som ibland gör porrlångfilm, men det är definitivt inte längre det vanliga och absolut inte längre det dominerande formatet.

I nästa post ska jag grotta ner mig i det svenska sammanhang där porr kunde börja bli ansedd som våldsam. Dags att bekanta sig med termen "våldspornografi ".
 

Njutaren

Välbekant medlem
Kön
Man
Jag tänkte faktiskt använda mig av mina egna erfarenheter som porrkonsument en del i den här posten. Jag är född 1960, 14 år äldre än Max Waltman och kollade en del på porr (porrtidningar, 8mm porrsmalfilm) redan innan Waltman var född. Inte väldigt mycket, för det hade jag inte råd med som tonåring, men framför allt därför att massor av sex med jämnåriga killar var så mycket sexigare och mer upphetsande än vilken porr som helst.

Jag måste erkänna att jag inte kan känna igen mig det minsta i Waltmans påståenden om avtrubbning och övergång till en alltmer våldsam och förnedrande pornografi. Våld i porrvideor är vanligtvis (jag ska återkomma till undantagsfall) motsatsen till upphetsande, det är förbaskat avtändande och enbart otrevligt. Porr som jag gillar är inte präglad av våld i handlingen, utan präglas för mig av sexuell intensitet och någon form av ömsesidighet mellan inblandade parter.

Varför det skulle vara avtrubbande att se på videor av den sort jag genuint gillar förstår jag inte alls, och än mindre varför jag skulle börja titta på våldsamma videor som jag uppriktigt ogillar är i mina ögon ett resonemang för galenpannor.

Men åter till undantaget när det gäller våld i pornografi. Det typiska för porrfilmen från början av 1970-talet fram till början av 2000-talet är att vi talar om långfilmer, som i enstaka fall kunde ha en speltid på mer än 2 timmar och ibland en relativt komplex handling. Lysande exempel på detta finner man hos den franske fotografen och gayporr producenten Jean Daniel Cadinot (1944-200:cool:. I en av hans mest kända filmer "Les minets sauvages" (1984) finner man faktiskt både våldsamheter och pojkar som blir förnedrade av andra pojkar, men det beror på att Cadinot eftersträvade en realistisk skildring av en våldspräglad miljö, nämligen ett franskt ungdomsfängelse. Det hade ingenting att göra med någon slags abstrakt ambition att visa våldsam sex bara för våldsamhetens egen skull.

Gissningsvis finns det nog fortfarande en och annan porrproducent som ibland gör porrlångfilm, men det är definitivt inte längre det vanliga och absolut inte längre det dominerande formatet.

I nästa post ska jag grotta ner mig i det svenska sammanhang där porr kunde börja bli ansedd som våldsam. Dags att bekanta sig med termen "våldspornografi ".
Som jag ser har jag en del viktiga invändningar mot en del av det du skriver. Men jag kommer bemöta dem så småningom. Tyvärr har jag inga undersökningar eller studier att referera till utan handlar mer om egna observationer och erfarenheter. Ser fram emot din nästa post
 

gorgik9

Aktiv medlem
Kön
Man
När termen "våldspornografi" dök upp i svenskt skriftspråk vid decennieskiftet 1969/70, så ville man varken benämna någon speciellt våldsam form av pornografi eller hävda att pornografin generellt skulle vara våldsbejakande. Avsikten med uttrycket var någonting helt annorlunda: man ville diskutera vissa former av underhållning som man ansåg vara lika monomant fixerad vid våld som pornografin var monomant fixerad vid sex, och om jag inte minns fel så var det framförallt den under 1960-70 talen populära italienska spaghetti-västern som ansågs hopplöst våldsfixerad och alltså våldspornografisk.

Men uttryckets betydelse började så småningom glida, och ska man peka på den tidsperiod där man på allvar började främja en retorisk sammansmältning av pornografi och våld, så menar jag att man måste titta på tiden under och närmast efter den besynnerliga, vildsinta och långdragna videovåldsdebatten, som tog sin början med avsnittet av TV programmet Studio S som sändes i början av december 1980.

Debatten föranleddes dels av den relativa tekniska nyheten videokasettbandspelaren, dels av de filmer som man kunde hyra i olika butiker. Det centrala i TV programmet var den hätska debatt som kom att utspelas mot bakgrund av de filmklipp som visades i programmet, bland annat klipp från följande filmer: Ulli Lommel: "The Boogeyman" (1980), Dennis Donnelly: "Verktygsmördaren" (197:cool: och Tobe Hooper: "Motorsågsmassakern" (1974), alltså främst klipp ur en rad skräckfilmer och slasherfilmer.

Men det får jag fortsätta med i nästa post.
 

gorgik9

Aktiv medlem
Kön
Man
Videovåldsdebatten var märklig av flera anledningar, först och främst därför att vi vet att inte mer än några få procent av de svenska hushållen hade skaffat egen videokassettbandspelare vilket betydde att bara en mycket liten del av den breda publiken hade egentliga möjligheter att ta ställning till de ganska hårresande påståenden om videotekniken som lanserades i debatten.

Den andra underligheten är den starka tendensen att beskylla videotekniken i sig för de våldsamma filmerna som visades i programmet och vad filmerna skulle kunna förorsaka. Det är videons fel därför att filmerna har kunnat visas på videokassettbandspelare.

Ska man lista de viktigaste orsakerna till att bara några få procent ännu skaffat videobandspelare, så är den första och viktigaste att den vid decennieskiftet 1980 fortfarande var riktigt dyr maskin, som vanligen kostade närmare 20000 kr i vår tids penningvärde. Först vid mitten av 80-talet började det bli vanligt att en bra video oftast kostade under 10000 kr, och föga förvånande är det vid denna tid som lusten köpa video sköt fart på allvar.

En andra viktig orsak är biografnäringens och den amerikanska filmbranschens ovilja att sälja rättigheterna att överföra nya filmer till video, vilket innebar att filmutbudet i butikerna som hyrde ut filmer på video ännu under 80-talets första hälft var väldigt begränsat. Man kunde hitta en hel del våldsamma skräckfilmer och slasherfilmer men inte värst mycket annat. Jo porrfilmer var förstås också en vara som det fanns ganska mycket av i uthyrningsbutikerna.

Studio S programmet handlade om den förskräckliga våldsvideon, inte om pornografi, men statistiken över det befintliga utbudet i uthyrningsbutikerna, som presenteras i programmet, kom att koppla ihop porrfilmerna med våldsamma slasherfilmer och vi vet från de följande dagarnas tidningsskriverier att denna sammankoppling skedde hos många skribenter.

Så det är nu, I början av 1980-talet, som pornografin på allvar börjar förbindas med våld.
 
Last edited:

gorgik9

Aktiv medlem
Kön
Man
Det börjar äntligen bli dags att låta mina poster i den här tråden gå mot sitt slut och jag hade tänkt sluta med några poster som ska behandla en grundläggande fråga, nämligen när, hur, varför och med vilka konsekvenser började det moderna pornografibegreppet formuleras?

Vi kommer att få bege oss tillbaka till 1700-talet och närmare bestämt till de arkeologiska utgrävningarna av de antika städerna Herculaneum och Pompeji som påbörjades under detta sekel. Städerna hade legat i närheten av där den moderna staden Neapel nu ligger och i närheten av vulkanen Vesuvius, vars stora utbrott år 79 e.Kr. blev städernas och deras invånares öde.

Stora delar av befolkningen dog av giftiga vulkaniska gaser, medan städerna begravdes under många meter tjocka lager av pimpsten och vulkanisk aska.

Sedan Renässansen hade europeiska intellektuella, konstnärer och författare kastat beundrande blickar på den antika kulturen. Först och främst fanns förstås en hel del grekisk och latinsk litteratur bevarat, även om åtskilligt givetvis också gått räddningslöst förlorat. När det handlade om konstföremål och byggnadsverk, så fanns enstaka ting bevarade och ofta mer eller mindre allvarligt skadade och nednötta.

Men vad som framförallt gått förlorat var de helhetliga livsmiljöerna i det romerska riket vanliga mindre och medelstora städer där den breda majoriteten av rikets invånare levde och dog. Hur bodde man, hur åt och drack man, hur roade man sig, hur arbetade man - det var precis den här typen av frågor som utgrävningarna i Pompeji och Herculaneum i sinom tid skulle kunna besvara.

Konsthistorikern Johann Joachim Winckelmann hade myntat ett talesätt som hade tyckts fånga hjärtat i den antika kulturen. Det löd "Ädel enkelhet och stilla storhet ", men redan tidigt under utgrävningarna i Pompeji hittades mängder av konstföremål som kolliderade brutalt med detta talesätt. Det var exempelvis en liten marmorstatyett av getguden Pan som knullade en honget, och andra exempel var alla otaliga skulpturer och fresker av guden Priapus med hans ständigt gigantiska ståkuk.

Ädel enkelhet? Stilla storhet? Fynden i Pompeji skapade besvärliga moraliska problem som utgrävningsanvariga och tidens intellektuella hade svårt att hantera. Men sättet man kom att hantera dessa problem gav oss tillkomsten av det moderna pornografibegreppet - det hade ni inte tänkt er!!!
 

Njutaren

Välbekant medlem
Kön
Man
Vore kul att höra din syn på varför sk intellektuella anser att sexuellt begär och lustar inte är något ädelt? Men det kanske kommer?
Det går ju inte att förneka att det är oerhört starka drivkrafter. Dessutom är det oerhört skönt med sex i olika former både själv och med andra
 

gorgik9

Aktiv medlem
Kön
Man
Med risk för att bli en smula fyrkantig och utan att kunna lyfta fram många olika aspekter, så skulle jag vilja påstå att ALLA (både intellektuella och icke-intellektuella) som levde och var uppväxta i ett västerländskt samhälle, på 1700-talet liksom idag, var och är mycket djupare präglade av kristen tradition än vad vi ofta vill inse, och under de senaste 200 åren så har centrala element i kristen kultur ofta omformulerats av andra yrkeskategorier än präster och teologer och i modernare jargonger än traditionellt kristna begrepp.

I 1600-talets Sverige var den enda legala formen av sexuellt umgänge samlag med barnavlande syfte mellan äkta makar. Om två personer, som bägge var gifta med andra personer, ville knulla med varandra och blev ertappade så hade de gjort sig skyldiga till det utomordentligt allvarliga brott som kallades dubbelt hor. Normalstraffet var döden. För bägge.

Om man beger sig från 1600-talet till slutet av 1800-talet och läser psykiatern Richard von Krafft-Ebing i hans viktigaste arbete Psychopatologia Sexualis så inser man att den ENDA formen av sexuell aktivitet som INTE klassificeras som perversion är samlag mellan man och kvinna i barnavlande syfte. Krafft-Ebing var psykiatriprofessor, inte präst, och hans jargonger skilde sig sju skogsmil från prästens - men lik förbannat serveras vi ett djupt kristet tankemönster som präglade vad som skulle hållas för rätt och fel.

Det finns väldigt mycket mer att säga, men nu blir jag hopplöst långrandig igen...
 

gorgik9

Aktiv medlem
Kön
Man
Tillbaka till utgrävningarna i 1700-talets Pompeji och frågan hur man skulle hantera de problematiska fynden. Självfallet var det en omöjlig tanke att kasta bort fynden, eftersom det trots allt var äkta antika föremål.

Vi vet vad man gjorde. De "besvärliga" fynden (=fynd som på ett eller annat sätt var explicit sexuella) lades in i ett antal stora skåp som ställts i ett noga låst rum i Museo Borbonico, Neapel. Enbart välutbildade män som sökt och fått särskilt tillstånd av museiledningen kunde beredas tillträde till det låsta rummet med skåpen där fynden fanns och rummet kom att få benämningen Det Hemliga Museet.

Kvinnor, barn och män som inte var välutbildade var alltså helt och automatiskt uteslutna från det Hemliga Museet och faktum är att den breda allmänheten inte fick tillträde förrän vid början av 2000-talet, alltså mer än 200 år efter det att fynden hade låsts in.

Vad var det man hade gjort? Man hade skapat en exklusionskategori, alltså en kategori av sådant som inte borde få finnas i det offentliga rummet, och denna exklusionskategori fullbordades och blev en legal kategori genom lagar som den brittiska Obscene Publications Act 1857 och sedlighetsparagraferna i den svenska Strafflagen 1864. Och vi vet ju hur denna kategori kom att benämnas: den kallades som bekant pornografi.

År 1866 fick Hemliga Museet sin första systematiska katalog under titeln Pornografiska Samlingen (italiensk originaltitel Catalogo del Museo Nazionale di Napoli. Raccolta pornografica, utgiven av Giuseppe Fiorelli).
 

Njutaren

Välbekant medlem
Kön
Man
Haha, kommer ihåg när jag som 11-12 åring var på semester i Italien i början av 70-talet och då besökte Pompeiji. Vi gick runt och var i ett badhus och på vägen ut fanns där en liten staty som man satt ett skåp runt med en lucka som hanterades av en vakt. Hans uppgift var att se till att inga kvinnor fick se statyn. Det var en man med en enorm ståkuk! Men när mamma gick förbi öppnade han ändå luckan och blinkade till henne. Hon skrattade gått åt det hela.

Egentligen var det en väldigt märklig reaktion av henne med tanke på hennes inställning till sex som låg så mycket närmare puritanernas.
 

gorgik9

Aktiv medlem
Kön
Man
Haha, kommer ihåg när jag som 11-12 åring var på semester i Italien i början av 70-talet och då besökte Pompeiji. Vi gick runt och var i ett badhus och på vägen ut fanns där en liten staty som man satt ett skåp runt med en lucka som hanterades av en vakt. Hans uppgift var att se till att inga kvinnor fick se statyn. Det var en man med en enorm ståkuk! Men när mamma gick förbi öppnade han ändå luckan och blinkade till henne. Hon skrattade gått åt det hela.

Egentligen var det en väldigt märklig reaktion av henne med tanke på hennes inställning till sex som låg så mycket närmare puritanernas.
Det måste ha varit en av alla statyer av Priapus.
 
Toppen